Vad är skillnaden mellan BIM-samordning och datasamordning?

"Det där får BIM-samordnaren ta." "Nej, det är datasamordnaren som har koll." "Fast… är det inte samma sak?"

Nej, det är inte samma sak, även om de ofta jobbar tätt ihop, sitter på samma möten och har ungefär lika många mappar på skrivbordet som en IKEA-katalog. Den korta versionen: BIM-samordnaren ansvarar för modellerna och att de går ihop geometriskt, datasamordnaren ansvarar för informationen runt modellerna och att den går att lita på hela vägen till förvaltning. Här går vi igenom skillnaden i detalj, med konkreta exempel och koppling till ISO 19650.

Snabbsvaret: modellen mot informationen

• BIM-samordnare: samordnar disciplinmodeller, kör kollisionskontroll, kontrollerar modellkvalitet och detaljeringsnivå
• Datasamordnare: äger informationsstruktur, filnamn, metadata, versionshantering, leveransspecifikationer och behörigheter i CDE:n
• Gemensamt: båda arbetar mot samma leveransplan och samma krav från beställaren

BIM-samordnaren: den som håller koll på 3D-modellen

En BIM-samordnare jobbar med att få ihop alla digitala modeller från projektets olika discipliner. Arkitekter, konstruktörer, el och VVS. Alla modeller ska snacka samma språk. Det innebär bland annat att:

• Se till att ingen lägger en ventilationstrumma rakt genom en pelare
• Köra kollisionskontroller disciplinpar för disciplinpar i till exempel Navisworks eller Solibri
• Säkerställa att modeller följer projektets regler, objektkodning och detaljeringsnivå
• Hjälpa projektgruppen att förstå modellen utan att behöva zooma in i 30 minuter

Kort sagt: BIM-samordnaren är modellens väktare och projektets digitala fredsmäklare. Vill du se hur den delen fungerar i praktiken har vi skrivit om kollisionskontroll som ger resultat.

Datasamordnaren: den som får allt att faktiskt funka

En datasamordnare jobbar inte med själva modellen, utan med allt runt omkring den. Det handlar om struktur, filnamn, dokumenthantering och att se till att ingen bygger från "Slutversion_NY_fixad_FINAL2_ver3.dwg".

• Bestämmer hur filer ska döpas och ser till att alla följer det
• Håller koll på vilken version som är aktuell och vad som är godkänt
• Ser till att rätt leverans hamnar i rätt mapp, på rätt plats, i rätt tid
• Bygger upp projektets informationsstruktur och metadata, så att data går att söka och återanvända

Datasamordnaren är alltså den som får BIM att kännas som magi, istället för mysterium. Grunden läggs tidigt, och den börjar oftast i en genomtänkt filstruktur.

Tre exempel från riktiga infrastrukturprojekt

En krock som ingen äger

Kollisionskontrollen visar att en kabelränna går rakt genom en bärande balk. BIM-samordnaren identifierar och grupperar krocken och tilldelar den till rätt disciplin. Datasamordnaren ser till att åtgärden dokumenteras, att den nya modellrevisionen är rätt märkt och att alla arbetar mot den godkända versionen istället för en lokal kopia.

Leveransen som stoppas i granskningen

Beställaren kräver att varje objekt bär ett anläggningsid och en statuskod. Modellerna är geometriskt korrekta, men halva attributen saknas. Det är inte ett modellfel utan ett informationsfel, och det är datasamordnaren som definierar kravet, kontrollerar det inför leverans och stämmer av mot leveransspecifikationen.

Överlämningen till förvaltning

När projektet stänger vill förvaltningen ha data, inte filer. Modellerna behöver kunna exporteras med rätt attribut till drift- och underhållssystemet. BIM-samordnaren säkrar att modellen är komplett, datasamordnaren att informationen är strukturerad så att den fortfarande går att använda om fem år.

Så hänger rollerna ihop med ISO 19650

ISO 19650 talar inte om "BIM-samordnare" och "datasamordnare" som titlar, utan om ansvar i informationsleveranskedjan. Beställaren formulerar sina informationskrav (EIR, exchange information requirements), leverantörerna svarar med en informationsleveransplan (BEP, BIM execution plan) och allt arbete sker i en gemensam datamiljö (CDE) med statusmärkning från arbetsmaterial till delat, godkänt och arkiverat.

• Datasamordnaren äger i praktiken CDE-strukturen, statusflödet och att leveranserna motsvarar informationskraven
• BIM-samordnaren äger modellinnehållet och att det uppfyller kraven på geometri, kodning och detaljeringsnivå
• I Sverige kompletteras ISO 19650 ofta av beställarspecifika krav, till exempel Trafikverkets objekttypskatalog och leveranskrav i anläggningsprojekt

Behöver ni båda rollerna?

I mindre projekt bär ofta samma person båda hattarna, och det fungerar så länge informationskraven är enkla. I större infrastrukturprojekt med många discipliner, långa tidplaner och tydliga leveranskrav blir det snabbt två roller, eftersom uppgifterna kräver olika kompetens och olika verktyg. En bra tumregel: när antalet leveranser per månad är fler än en person hinner granska noggrant, behöver informationsansvaret ligga hos någon annan än modellansvaret.

Sammanfattning

BIM-samordnaren gör att modellerna går ihop. Datasamordnaren gör att informationen går att lita på, hitta och återanvända. Tillsammans ger de modeller som lirar, dokument som går att hitta, färre misstag och färre "vems fil var det här egentligen?"-mejl. Behöver ni hjälp att avgöra vilken roll ert projekt saknar, hör av er så tittar vi på det tillsammans.

Källor: BIM Alliance Sweden, Rollbeskrivningar inom BIM (2022). ISO 19650 1:2018 och ISO 19650 2:2018, Organization and digitization of information about buildings and civil engineering works. Trafikverket, Krav på informationsleveranser (TRVINFRA), 2023.