Tillbaka till bloggen

    Attributhantering i BIM-modeller: vad ska faktiskt finnas i objekten?

    En modell med snygg geometri och tomma egenskaper är ungefär lika användbar som en katalog där alla bilder är glassiga men inget pris står utskrivet. Du kan titta. Du kan inte handla.

    Skilj på vad som behövs och vad som går att lägga in

    Revit, Tekla och Civil 3D låter dig fylla i hundratals attribut per objekt. Det betyder inte att du ska. Det första jag gör i ett nytt projekt är att stryka allt som ingen kan svara på vem som behöver. Återstår tio till femton attribut per objektstyp har du oftast tillräckligt.

    Tre kategorier som täcker det mesta

    1. Identifiering: unik beteckning, klassificering enligt CoClass, position i projektet
    2. Tekniska egenskaper: material, dimension, brandklass, lastklass eller motsvarande beroende på objekt
    3. Förvaltningsdata: fabrikat, leverantör, installationsdatum, garantitid, kopplingsreferens till underhållssystem

    Allt utöver det här ska kunna motiveras med en konkret användning. Annars blir det bara fält som ska underhållas utan nytta.

    Vem fyller i vad?

    Det här missas ofta. Projektören kan fylla i material och dimension. Hen kan inte fylla i fabrikat och installationsdatum, för det vet inte projektören. Den informationen kommer från entreprenören eller leverantören, ofta sent i projektet. Ansvarsmatrisen ska vara kristallklar. Annars sitter någon i slutskedet och försöker hitta data som aldrig samlats in.

    Mallar är allt

    Datakvalitet styrs i mallar och familjer, inte i granskning. Om en pelarfamilj har "Brandklass" som obligatoriskt fält i Revit-mallen så kommer fältet att finnas på alla pelare i hela projektet. Om det inte är det så kommer någon att glömma. Bygg in kravet i mallen från start.

    Verifiera tidigt och ofta

    Den enklaste granskningen är att exportera en lista över alla objekt av en typ och sortera på det attribut som ska vara ifyllt. Tomma celler är problem. Det här går att automatisera med regelbaserad kontroll i Solibri eller liknande verktyg. Jag rekommenderar att köra den kontrollen varje vecka, inte bara vid milstolpar.

    Datakvalitet är en kulturfråga

    Tekniken är inte problemet. Problemet är att folk ser attributifyllning som något som ska göras i slutet. Det är då det blir manuellt, tråkigt och fullt av fel. Om kravet ligger på objektet från första gången det skapas så blir det en del av modelleringen, inte en separat administrativ uppgift.

    Sammanfattning

    Färre attribut med hög kvalitet slår alltid många attribut med dålig kvalitet. Definiera vad förvaltaren behöver, bygg in det i mallar, klargör ansvar och granska löpande. Då blir attributhanteringen en del av arbetet, inte ett separat projekt vid sidan om.

    Källor: ISO 19650 1:2018, Concepts and principles. BIM Alliance Sweden, Informationsleveranser i förvaltningsskedet (2023). buildingSMART, Property Sets and Quantity Sets reference (2024).

    Relaterade tjänster

    Vi använder cookies

    Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Vissa cookies är nödvändiga för att sidan ska fungera, medan andra hjälper oss att analysera trafik och anpassa innehåll. Läs mer i vår cookiepolicy