Informationsleveranser enligt TDOK: vad Trafikverket kräver
Trafikverket är den enskilt största beställaren i svensk infrastruktur, och det de kräver blir i praktiken branschstandard. Via TDOK (Trafikverkets dokumentsystem) publiceras kraven som styr hur information ska hanteras genom hela ett projekt.
För dig som konsult eller entreprenör är det värt att lära sig kraven på riktigt, inte bara för att uppfylla avtalet, utan för att leveransen ska gå att använda på andra sidan. En godkänd leverans som ingen kan öppna på rätt sätt är fortfarande en dålig leverans.
Centrala TDOK-dokument för informationsleveranser
Några av de mest relevanta TDOK-dokumenten för informationshantering är:
- TDOK 2016:0203, Krav på informationsmodeller och ritningar. Beskriver vilka format, koordinatsystem och metadata som krävs
- TDOK 2016:0204, Krav på leverans av handlingar till Trafikverket. Specificerar hur slutleveranser ska struktureras och paketeras
- TDOK 2015:0480, Krav BIM. Beskriver Trafikverkets övergripande krav på användning av BIM i projekt
Dessa dokument uppdateras löpande, och det är konsultens ansvar att arbeta mot den version som gäller vid avtalstecknande.
Vad kraven landar i, i praktiken
Format och koordinatsystem
Trafikverket kräver vanligtvis leverans i öppna format som IFC för modeller och PDF/A för dokument. Koordinatsystem ska följa SWEREF 99 med den lokala projektionen som anges i projektets tekniska krav. Att använda fel koordinatsystem är ett av de vanligaste felen och leder till att modeller inte passar ihop.
Namngivning och metadata
Filnamn ska följa en definierad struktur som inkluderar projektidentitet, disciplin, dokumenttyp och versionsnummer. Metadata som status, granskningsdatum och ansvarig part ska anges för varje leveransobjekt. Det låter petigt, men det är precis de fälten granskaren tittar på först.
Leveransstruktur
Handlingar ska levereras i en mappstruktur som följer Trafikverkets mall. Avvikelser från strukturen kan leda till att leveranser underkänns vid granskning.
Där det ofta går fel
Nästan alla underkända leveranser vi ser går att spåra till en handfull återkommande missar:
- Att inte läsa TDOK-kraven ordentligt innan projektet startar. Kraven varierar mellan projekt och skeden
- Att anta att kraven är desamma som i förra projektet. TDOK uppdateras regelbundet
- Att inte kontrollera leveranser internt innan de skickas till beställaren. Det sparar tid för alla parter
- Att sakna en dedikerad datasamordnare som ansvarar för att leveranserna uppfyller TDOK-kraven
Datasamordnarens roll
I Trafikverksprojekt är datasamordnaren oftast den som har bäst koll på TDOK-kraven i det dagliga. Rollen handlar om att tolka kraven, översätta dem till något projektgruppen kan följa, och kontrollera leveranserna innan de går iväg. Det är enformigt när det fungerar, och det är exakt så det ska vara.
Kort sagt
TDOK-kraven är en tydlig ram, inte en hinderbana. Läs dem, följ dem, kontrollera internt innan ni levererar. Har ni någon i projektet som äger frågan går det oftast bra. Har ni ingen märks det direkt vid första granskningen.
Källor: Trafikverket, TDOK 2016:0203, TDOK 2016:0204, TDOK 2015:0480 (senast uppdaterade versioner), Trafikverket, Riktlinjer för BIM i investeringsprojekt (2023).
Relaterade tjänster
Läs även
Varför datasamordning är avgörande i stora infrastrukturprojekt
I stora infrastrukturprojekt produceras enorma mängder data varje dag. Utan en strukturerad datasamordning riskerar projektet förseningar, fördyringar och kvalitetsbrister.
ISO 19650 och den svenska byggindustrin: vad du behöver veta
ISO 19650 har blivit en central standard för informationshantering i byggprojekt. Men hur påverkar den egentligen svenska aktörer, och vad krävs för att efterleva den?
