Digitala tvillingar i infrastrukturprojekt: från modell till förvaltning

"Digital tvilling" är ett begrepp som slår igenom överallt just nu. Grundtanken är enkel: en digital representation av en fysisk tillgång som uppdateras med verklig driftdata och används för att fatta bättre beslut under anläggningens livstid. Vägen från BIM-modell i projekteringen till en tvilling som faktiskt lever i förvaltningen är dock längre än många tror.

Skillnaden mot en vanlig BIM-modell

En BIM-modell är i grunden statisk. Den beskriver en anläggning vid en given tidpunkt, med geometri, material och metadata om vad som ska byggas. En digital tvilling tar steget vidare genom att koppla modellen till realtidsdata från sensorer, driftsystem och underhållsloggar. Modellen blir levande.

Enligt en rapport från McKinsey Global Institute (2022) kan digitala tvillingar minska driftkostnader för infrastruktur med upp till 35 procent genom prediktivt underhåll och bättre resursallokering. I Sverige har bland annat Trafikverket pilottestat digitala tvillingar för broar och tunnlar.

Vad som krävs för att det ska fungera

Bra teknik räcker inte. Det krävs en datastrategi som är på plats redan i projekteringen. De förutsättningar vi ser är avgörande:

• Strukturerad informationshantering under hela projektet, inte bara i slutdokumentationen
• Tydliga krav på vilken data som ska följa med från projektering till förvaltning
• Klassificeringssystem som fungerar i både projekt- och förvaltningsskedet, exempelvis CoClass
• Integration mellan projekteringsverktyg (BIM) och förvaltningssystem (CAFM/CMMS)
• En organisation som är redo att använda och underhålla den digitala tvillingen

Där det brukar bli svårt

Det vanligaste problemet är att BIM-modellen och förvaltningssystemet talar olika språk. Modellen är byggd kring byggelement, som väggar, bjälklag och ledningar. Förvaltningssystemet är organiserat kring rum, funktioner eller underhållsobjekt. Två världar som ingen har mappat ihop.

Sen är det relationsmodellen. As built stämmer sällan helt med verkligheten. Ändringar under produktion som inte hann dokumenteras digitalt lämnar luckor, och luckor gör tvillingen mindre tillförlitlig.

Datasamordnarens roll

Datasamordnaren är den som gör tvillingen möjlig. Rätt data behöver samlas in, struktureras och kvalitetssäkras löpande under projektet, inte hittas ihop i efterhand när projektet redan är stängt.

Digitala tvillingar är nästa steg i digitaliseringen av infrastruktur. Men de kräver att informationshanteringen är genomtänkt redan från projekteringsfasen. För den som redan arbetar systematiskt med BIM och datasamordning är steget kort. För den som börjar från noll är det längre.

Källor: McKinsey Global Institute, Digital twins: The foundation of the enterprise metaverse (2022), Trafikverket, Pilotprojekt digitala tvillingar för broar (2023), buildingSMART International, Digital Twin Positioning Paper (2021).