Checkdat

    Checkdat Academy

    Standarder

    Förståelse för standarder är grunden för professionell informationshantering. Här går vi igenom de viktigaste standarderna och hur de påverkar ditt dagliga arbete.
    Tillbaka till Academy
    4 artiklar i denna kategori
    Artikel 1

    ISO 19650: översikt

    Del 1 till 3 och vad de innebär för informationshantering i byggsektorn.

    Standardens struktur

    ISO 19650 består av flera delar. Del 1 (SS-EN ISO 19650-1) behandlar koncept och principer, det gemensamma ramverket. Del 2 (SS-EN ISO 19650-2) fokuserar på leveransfasen och beskriver processerna för informationshantering under projektering och byggnation. Del 3 (SS-EN ISO 19650-3) hanterar driftfasen och hur information ska förvaltas efter att bygget är klart.

    Del 1: Koncept och principer

    Del 1 definierar grundbegreppen: informationskrav, informationsmodeller, CDE och informationshanteringsprocess. Den beskriver hur information skapas, utbyts och underhålls genom byggnadens livscykel. Viktiga koncept är OIR (Organizational Information Requirements), PIR (Project Information Requirements) och AIR (Asset Information Requirements).

    Del 2: Leveransfasen

    Del 2 är den mest tillämpade delen i svenska projekt. Den beskriver åtta steg i informationshanteringsprocessen: från beställarens behovsdefinition, genom upphandling och informationsleveranser, till projektavslut. Standarden definierar roller som lead appointed party, task team och information manager.

    Relation till svenska krav

    I Sverige implementeras ISO 19650 genom branschorganisationer, beställarkrav och TDOK. Trafikverket refererar till standarden i sina BIM-krav. BIM Alliance Sweden har tagit fram vägledningar för svensk tillämpning. Det är viktigt att förstå att ISO 19650 är ett ramverk, det behöver anpassas till varje projekts specifika förutsättningar.

    Viktiga insikter

    • ISO 19650 har tre huvuddelar: principer, leveransfas och driftfas
    • Del 2 är mest tillämpad, åtta steg för informationshantering i projekt
    • Definierar centrala roller och informationskrav (OIR, PIR, AIR)
    • I Sverige implementeras standarden genom TDOK och branschvägledningar
    Artikel 2

    TDOK och Trafikverkets krav

    De viktigaste TDOK-dokumenten för BIM och informationshantering.

    Vad är TDOK?

    TDOK (Trafikverkets dokumentsamling) är en samling styrande och vägledande dokument som reglerar hur arbete ska utföras i Trafikverkets projekt. För BIM och informationshantering finns flera centrala TDOK-dokument som definierar krav på modeller, leveranser och processer.

    TDOK 2015:0691

    Det centrala dokumentet för BIM-krav i Trafikverkets projekt. Anger krav på 3D-modellering, informationsinnehåll, leveransformat och kvalitetskrav. Dokumentet uppdateras regelbundet och det är kritiskt att arbeta mot senaste version. Krav varierar beroende på projektstorlek och skede.

    Koppling till ISO 19650

    Trafikverkets TDOK-krav bygger i stor utsträckning på ISO 19650 men med svenska anpassningar. Det innebär att den som behärskar ISO 19650 har goda förutsättningar att arbeta enligt TDOK. Skillnaderna ligger främst i specifika formatkrav, klassifikation (CoClass) och leveransrutiner anpassade till Trafikverkets organisation.

    Praktisk tillämpning

    Som konsult eller entreprenör i Trafikverkets projekt behöver du: förstå vilka TDOK-krav som gäller för ditt projekt, säkerställa att BEP:en adresserar alla relevanta krav, etablera leveransrutiner som uppfyller formatoch kvalitetskrav, och löpande verifiera att leveranser är TDOK-konforma.

    Viktiga insikter

    • TDOK reglerar BIM- och informationskrav i Trafikverkets projekt
    • TDOK 2015:0691 är det centrala dokumentet för BIM-krav
    • TDOK bygger på ISO 19650 med svenska anpassningar
    • Kontrollera alltid att ni arbetar mot senaste version av relevanta TDOK
    Artikel 3

    BEAst och CoClass

    Klassifikation och digital kommunikation i svensk byggindustri.

    CoClass: klassifikationssystem

    CoClass är det svenska klassifikationssystemet för byggd miljö, utvecklat av BIM Alliance. Det ersätter det äldre BSAB-systemet och ger en enhetlig struktur för att namnge och klassificera byggdelar, utrymmen och system. CoClass möjliggör konsekvent kommunikation mellan alla aktörer i ett byggprojekt.

    CoClass i praktiken

    CoClass består av flera tabeller: Byggnadsverk, Funktionella system, Konstruktiva system, Komponenter och Utrymmen. I modellering innebär det att varje objekt klassificeras med rätt CoClass-kod. Exempelvis klassificeras en innervägg som en komponent med specifik kod, kopplad till det konstruktiva system den tillhör.

    BEAst: digital handel

    BEAst (Byggindustrins Elektroniska Affärsstandard) standardiserar digital kommunikation i byggindustrin: orderhantering, leveransavisering och fakturering. Tillsammans med CoClass skapar BEAst en digital kedja från projektering till förvaltning där information flödar utan manuell överföring.

    Varför klassifikation spelar roll

    Utan konsekvent klassifikation kan inte data aggregeras, analyseras eller jämföras mellan projekt. CoClass gör det möjligt att beställa information efter standardiserade begrepp istället för projektspecifika namn. Det underlättar också förvaltningsskedet där information från många projekt ska hanteras i samma system.

    Viktiga insikter

    • CoClass är Sveriges standard för klassifikation av byggd miljö
    • Ersätter BSAB med en modernare, mer flexibel struktur
    • BEAst standardiserar digital handel i byggindustrin
    • Konsekvent klassifikation möjliggör datadriven analys och förvaltning
    Artikel 4

    SS-EN ISO 19650 i praktiken

    Så tolkar och tillämpar du standarden i ditt projekt.

    Från teori till praktik

    ISO 19650 kan upplevas som abstrakt och teoretisk vid första anblicken. Nyckeln till framgångsrik tillämpning är att förstå att standarden beskriver en process, inte en teknisk lösning. Processen handlar om att definiera informationsbehov, planera leveranser, producera information och verifiera kvalitet.

    Steg 1: Definiera informationsbehov

    Börja med beställarens informationsbehov. Vad behöver beställaren för att fatta beslut i varje skede? Dessa behov formuleras som OIR (organisationens behov) och bryts ner till PIR (projektspecifika behov) och AIR (tillgångsinformation). I praktiken innebär det workshops med beställaren för att identifiera och dokumentera behoven.

    Steg 2: Planera och organisera

    Utifrån informationsbehoven skapas BEP och ILP. Dessa dokument definierar vem som ska leverera vad, när och hur. Projektorganisationen formas med tydliga informationsroller. CDE:n konfigureras med mapstruktur, namnkonventioner och statusflöden som stöder den planerade processen.

    Steg 3: Producera och verifiera

    Under produktion följs BEP:en och ILP:n. Informationsansvarig övervakar leveranser, genomför kvalitetskontroller och rapporterar avvikelser. Vid varje leveranstillfälle verifieras att information uppfyller ställda krav: rätt format, rätt innehåll, rätt kvalitet. Avvikelser hanteras strukturerat med åtgärdsplan och uppföljning.

    Viktiga insikter

    • ISO 19650 är en process, inte en teknisk lösning
    • Börja med beställarens informationsbehov (OIR → PIR → AIR)
    • BEP och ILP omsätter behoven till konkreta leveransplaner
    • Löpande verifiering och avvikelsehantering säkerställer kvalitet

    Behöver du hjälp med standarder?

    Vi hjälper er att implementera strukturerad informationshantering i era projekt.

    Kontakta ossFler ämnen i Academy