Checkdat

    Checkdat Academy

    Guider

    Våra guider tar dig från grunderna till avancerad tillämpning av informationsstyrning. Varje guide är baserad på verkliga erfarenheter från stora infrastrukturprojekt i Sverige.
    Tillbaka till Academy
    4 artiklar i denna kategori
    Artikel 1

    Introduktion till ISO 19650

    Grunderna i standarden och hur den tillämpas i svenska infrastrukturprojekt.

    Vad är ISO 19650?

    ISO 19650 är en internationell standard för informationshantering under hela livscykeln för byggda tillgångar med hjälp av BIM. Standarden består av flera delar: Del 1 behandlar koncept och principer, Del 2 leveransfasen, och Del 3 driftfasen. I Sverige har standarden fått stort genomslag, särskilt i offentliga infrastrukturprojekt där Trafikverket och kommuner ställer krav på efterlevnad.

    Varför är ISO 19650 viktig?

    Standarden skapar ett gemensamt ramverk för hur information ska hanteras i projekt. Det innebär tydliga roller och ansvar, definierade leveranstidpunkter och kvalitetskrav. Utan ett sådant ramverk riskerar projekt att drabbas av informationskaos: fel versioner, dubbelarbete och kostsamma misstag. ISO 19650 ger struktur åt processen och säkerställer att rätt information når rätt person vid rätt tidpunkt.

    Så tillämpar du standarden i praktiken

    Implementering börjar med att utse en informationsansvarig (information manager) som har mandat att styra informationsflödena. Nästa steg är att upprätta en BIM Execution Plan (BEP) som definierar projektets arbetssätt, och en Informationsleveransplan (ILP) som specificerar vad som ska levereras, av vem och när. Den gemensamma datamiljön (CDE) etableras med tydliga statusflöden: Work in Progress (WIP), delad, publicerad och arkiverad.

    ISO 19650 i svenska projekt

    I Sverige har standarden anpassats genom bl.a. TDOK-dokument från Trafikverket. TDOK 2015:0691 anger specifika krav på BIM-leveranser som bygger på ISO 19650. Många kommuner och regioner följer samma principer. Det innebär att konsulter och entreprenörer som arbetar mot offentliga beställare behöver ha god kunskap om standarden och hur den tillämpas i det svenska sammanhanget.

    Viktiga insikter

    • ISO 19650 ger ett gemensamt språk och ramverk för informationshantering
    • Standarden kräver definierade roller, processer och leveransplaner
    • Implementering börjar med BEP, ILP och CDE-uppsättning
    • Svenska tillämpningar styrs ofta av Trafikverkets TDOK-krav
    Artikel 2

    Informationsleveransplaner (ILP)

    Hur du skapar och förvaltar en ILP som faktiskt fungerar i praktiken.

    Vad är en ILP?

    En informationsleveransplan (ILP) är ett projektspecifikt dokument som specificerar vilken information som ska levereras, av vem, när och i vilket format. ILP:n är en central del av ISO 19650 och fungerar som en överenskommelse mellan beställare och leverantörer om informationsinnehållet i projektet.

    Struktur och innehåll

    En välfungerande ILP innehåller: leveransobjekt (modeller, ritningar, dokument), ansvarig leverantör per objekt, leveranstidpunkter kopplade till projektets tidplan, format- och kvalitetskrav, samt statushantering. ILP:n bör vara kopplad till projektets övergripande tidplan så att leveranser kan följas upp systematiskt.

    Vanliga utmaningar

    De vanligaste problemen med ILP:er är att de skapas men inte underhålls, att de är för generella utan projektspecifik anpassning, eller att de inte kopplas till faktiska arbetsflöden i CDE:n. En ILP som lever i ett separat dokument utan koppling till det dagliga arbetet blir snabbt inaktuell och oanvändbar.

    Bästa praxis

    Skapa ILP:n tidigt i projektet, helst i samband med BEP:en. Håll den levande genom regelbundna uppdateringar vid skedebyte eller förändringar i projektorganisationen. Koppla ILP:n till CDE:ns statusflöden så att leveranser kan verifieras automatiskt. Involvera alla discipliner i framtagningen för att säkerställa realistiska åtaganden.

    Viktiga insikter

    • ILP specificerar vad, vem, när och hur information ska levereras
    • Koppla ILP:n till projektets tidplan och CDE-statusflöden
    • Underhåll ILP:n löpande, en statisk plan tappar snabbt relevans
    • Involvera alla discipliner för realistiska leveransåtaganden
    Artikel 3

    BIM Execution Plan: så skapar du en

    Mall och vägledning för att bygga en effektiv BEP anpassad för infrastruktur.

    BEP:ens syfte och roll

    En BIM Execution Plan (BEP) är projektets styrdokument för hur BIM ska tillämpas. Den definierar roller och ansvar, tekniska val (programvara, filformat, koordinatsystem), leveransprocesser och kvalitetskrav. BEP:en är det dokument som alla aktörer i projektet ska följa, den fungerar som ett kontrakt för informationshantering.

    Innehåll i en BEP

    En komplett BEP bör innehålla: projektöversikt och mål för BIM-tillämpningen, organisationsschema med informationsroller, CDE-beskrivning med mapstruktur och namnkonventioner, tekniska specifikationer (koordinatsystem, enheter, toleranser), modelleringskrav per disciplin, gransknings- och godkännandeprocesser, samt leveransplan kopplad till ILP.

    Anpassning för infrastruktur

    Infrastrukturprojekt har särskilda behov jämfört med husbyggnad: linjära objekt (vägar, ledningar), stora geografiska ytor, terrängmodeller och ofta flera parallella skeden. BEP:en behöver adressera georeferering (SWEREF 99 TM), hantering av terrängdata, krav på Civil 3D-modeller och hur linjära objekt klassificeras.

    Framtagningsprocess

    BEP:en tas fram i projektstarten, idealt innan projekteringen börjar. Processen börjar med att samla in beställarens krav (OIR/AIR), sedan definieras projektets BIM-mål och arbetssätt. Alla disciplinledare bör granska och godkänna BEP:en. Dokumentet uppdateras vid skedebyte och större förändringar i projektorganisationen.

    Viktiga insikter

    • BEP:en är projektets styrande dokument för all BIM-tillämpning
    • Innehåller roller, tekniska val, leveransprocesser och kvalitetskrav
    • Anpassa för infrastruktur: georeferering, linjära objekt, terrängdata
    • Framtagning sker i projektstarten med input från alla discipliner
    Artikel 4

    Etablera CDE i nya projekt

    Steg-för-steg för att sätta upp en gemensam datamiljö som fungerar från dag ett.

    Vad är en CDE?

    En Common Data Environment (CDE) är den gemensamma datamiljö där all projektinformation lagras, hanteras och delas. CDE:n är inte bara en filserver, det är en strukturerad miljö med definierade statusflöden, åtkomstkontroll och versionshantering. Enligt ISO 19650 ska all informationshantering ske genom CDE:n.

    Val av plattform

    Det finns flera CDE-plattformar på marknaden: Projectwise, BIM 360/ACC, Dalux, SharePoint-baserade lösningar m.fl. Valet beror på projektets storlek, beställarkrav och integration med befintliga system. Det viktigaste är inte vilken plattform du väljer, utan att den konfigureras och används på rätt sätt.

    Mapstruktur och namnkonventioner

    En tydlig mapstruktur är grunden för en fungerande CDE. Strukturera efter disciplin, skede och dokumenttyp. Namnkonventioner bör följa en standard, t.ex. BSAB, CoClass eller projektspecifik konvention. Varje fil ska kunna identifieras unikt genom sitt filnamn utan att behöva öppnas.

    Statusflöden och åtkomst

    Implementera statusflöden enligt ISO 19650: WIP (Work in Progress), S1 (Delad), S2 (Publicerad), S3 (Granskad), S4 (Godkänd). Definiera vilka roller som har tillgång till vilka statusnivåer. Projektörer arbetar i WIP, samordning sker i S1-S2, och beställaren ser godkänt material i S3-S4.

    Viktiga insikter

    • CDE är mer än en filserver, det är en strukturerad informationsmiljö
    • Plattformsvalet är sekundärt, konfiguration och process är avgörande
    • Tydlig mapstruktur och namnkonventioner är grunden
    • Implementera statusflöden enligt ISO 19650 med rollbaserad åtkomst

    Behöver du hjälp med guider?

    Vi hjälper er att implementera strukturerad informationshantering i era projekt.

    Kontakta ossFler ämnen i Academy